|
EN TITT I BACKSPELGELN 1980 Sätrahöjdens teatergrupp nuvarande Kullerbytta åker på turné till Avesta med pjäsen är Tjuvskyttarna Vi spelar på dagcenter i Krylbo ,FUB och Haggården Hedemora. Vi är borta två dar. Några skådespelare åker tåg och några åker Amazon med Ulrika och alla teatersakerna. Ulrikas mamma skjutsar skådespelarna mellan spelplatserna. Och eftersom vi inga pengar har så sover skådespelarna över i olika familjer i Avesta (bl.a hos Ulrikas föräldrar) 1981 Spelar vi pjäsen Statsbesöket. 11/5 spelar gruppen in hela 99 kr 33 stycken köpte vårt enkla teaterprogrammet a´3 kr .Pengarna delas ut bland skådisarna så bara 9 kr är kvar. 1982 spelar vi pjäsen ”Kung Olavs Sandaler” 1983 har vi premiär på ”Tre Bröder ” som också videoinspelas 1884 17 mars spelar vi ”Tre Bröder” och får in hela 477 kr och skådisarna får lön 20 kr/person . Kvar blir 317 kr som sätts in på bankbok till kommande turné I november åker vi på turné till Sala via Tierps dagcenter. I Sala spelar vi på ett dagcenter och får sova över inlåsta på ett boende.Några skådespelare får bo på Stadshotellet i Sala.Turnebussen kostar 1000 kr att hyra.Dubbelrum på Stadshotellet kostar 490 kr De som sover på träningsboendet köper vi pappers lakan till. men egen handduk ska tas med. 1985 Invaliderna Pjäs:De Vanföras Paradis av U.Hörberg ”Vi vill provocera människor och få dem att reagera över fördomar och hyckleri.Vi behandlas inte som vi vore människor med normala behov. Därför ställer vi allt på sin spets och driver ohämmat med det man inte får säga” Majvor Ekström uttalar sig för Arbetarbladet 11 juni.85 inför premiären av De Vanföras Paradis) ”Och de berättade.Grävde fram ur sina gömmor år av funderingar.De skrattade.Bubblade av glädje.Satt ibland tysta och allvarsamma.de delade med sig pärlor av sanning och livmod.Tack mina skådespelare för allt arbete denna föreställning kostat er.Tack för att ni ibland tvekade men med mod fortsatte.Tack för att ni lärt mig så mycket om livet för halta och lytta. Måtte vi bara kunna förmedla er visdom (Ulrika Hörberg i Teaterprogram till föreställningen ) ”De vanföras paradis har massor med brister. Det är en osmält historia -än så länge.Den kastar ut lösa trådar som inte fångas in ordentligt.Det är inte poängen.För mycket starkare märker jag en annan sak.Viljan att städa upp bland fördomar mot handikappade......(....)” ”Någonstans finns risk för att Ulrika Hörbergs manus vill famna över lite för mycket.Men det som bryter ner den risken är obönhörligt i slutet när bussen mot paradiset vänder mot helvetet.I detta finns en svärta som får oss omtumlande tänka efter” (Björn Widegren Gefle Dagblad 14/6-85) ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Gävle Kommuns Kulturpris Tal av Eva Gillström kommunalråd och kulturnämndensordförande 8 juni 1988 på Gävle Teater: ”Verklig glädje är en högst allvarlig sak ” så sa en gammal romersk filosof som hetterSeneca. Och innan jag går från den Stora vreden (uppsättning av Peter Oskarsson) till den Stora glädjen skulle jag vilja läsa en dikt av Helga Henschen ”när jag var på vippen att sjunga så sa dom inte kan Du sjunga när jag var på vippen att flyga så sa dom inte kan du flyga nu har jag lärt mig att inte lyssna till råkmånsar hur ska den som aldrig har varit på vippen begripa att fåglar med ruggiga vingar ändå har vingar Vi är framme vid Gävle kommuns kulturpris. Men först två kulturpolitiska mål ”Kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenhet och behov” ”kulturpolitiken skall ge männikskor möjligheter till egen skapandeaktivitet och främja kontakt mellan människor” Det är precis det här som årets kulturpristagare har översatt till konkret verklighet och praktisk handling Ulrika Hörberg du får Gävles kulturpris för 1988. När jag ringde dig och berättade att du skulle få priset så var din spontana kommentar ”Jag trodde man måste vara karl och 50 år för att få det” Det uttalande tycker jag borde komma med i Pelle Holms bevingade ord. Det fick åtminstone mig att återigen tänka efter . 1962 delades kulturpriset utförsta gången.Under åren 1962-1974 var det en kvinna som fick kulturprisetDet var dansare Emy Ågren. 1974 fick Gävle kommun en kulturnämnd som då blev ansvarig för kulturstipendier och kulturpris.Och sedan kulturnämnden bildades och fram till dags dato är det också bara en kvinna som fått kulturpriset och det ärCarina Portnow. Så dina bevingade ord Ulrika var inte alls obefogade. Men det ska vi väl ändra på under kommande 25 åren.Vi börjar nu. Ulrika,från början tänkte du bli skådespelare och stod på scenen redan som 3-åring och var någon slags blomma som stod och hummade i bakgrunden.Du började utbilda dig till skådespelare eller regissör .Under utbildningen var det någon som bekanta till dig som skulle skriva en uppsats om hur utvecklingsstörda upplevde film .Du följde med på studiebesök och då sa det inte klick , men pang.Det här vill jag göra.Det här vill jag jobba med. Du ändrade raskt din jutbildning och lade till pedagogik. Och på den vägen är det. Dina teatergrupper kallar du Kullerbytta,Invaliderna och Mackmyra Ladteater. Du jobbar med halta,lytta och knäppisar som du själv uttrycker det. Du ger människor,som tidigare var stumma och osynliga , ett verktyg att uttrycka sig med.Barn och vuxna som nu stiger fram och säger: ”Jag är som jag är och duktig på mitt vis .Och det är jag glad över. Den Stora glädjen ja få av de många som var och såg din och skådespelarnas föreställning på Folkets Hus kan väl glömma den.Du slår hål på en massa fördomar så det bara smäller om det.Eller som det uttrycks lite mera formellt i kulturnämndens motivering: ”Gävle Kommuns kulturpris 1988 har tilldelats fil kand Ulrika Hörberg för hennes arbete med teatergrupperna Kullerbytta,Invaliderna och Mackmyra Ladteater,genom viket hon gett glädje i skapande,självtillit och växande,åt grupper som oftast eljest är av samhället förbisedda och glömda” |