Invalidprimadonnan Majvor Ekström 1988-2000

Sit-Down-Comedian
”som sit down comedian får hon oss att skratta så att tårarna rinner”. "Det tog fem år innan jag kunde prata ordentligt efter olyckan. Inte kunde jag tro att jag skulle stå på scen”(Anna Lena Immo Gefle Dagblad 24/11-89)

”Under våren 1989 får Majvor Ekström i Invaliderna idén att kommande sommar ska ägnas åt teaterarbete. Föregående sommar med Bo-mässan hade varit både spännande och stimulerande. Själv välkomnar jag förslaget, eftersom jag ibland under det långa sommaruppehållet saknar såväl Invaliderna, som inkomst. Så Majvor och jag beslutar oss för att göra enmansteater. Jag skriver, regisserar och repeterar - och Majvor blir ”sit down-comedian” (ett uttryck som Majvors make Leffe myntar under arbetes gång.) Och som vanligt kan vi ju inte veta om idén är genomförbar. Om vi ska klara det. Självklart är utmaningen en av drivkrafterna bakom projektet. Att överskrida ännu en gräns. Att finna en ny form. Majvor hade innan hon trafikskadades vid 19 år ålder uppträtt med diktuppläsning, teater och sång. Hon älskar verkligen rampljus och har därtill stor talang. Sviterna efter olyckan gjorde under ganska många år det omöjligt för henne att praktisera sin favorithobby. Det dröjde bl.a. närmare åtta år efter olyckan innan hon kunde tala felfritt. Och tanken var att nu skulle hon minsann bli Invalidprimadonna absoluta. Vilken revansch!. Som alltid söker vi projektpengar. Denna gång med förevändningen att ”skapa en monolog för dam i rullstol”. Kultur Gävle ställer upp med några sommarkronor. Varma sommardagar träffas Majvor och jag på ett ödsligt ABF och spånar idéer. Jag skriver text och Majvor provar. Texten måste passa Majvor. Vi har ju, förutom den, bara Majvors skådespelartalang att förlita oss på. Inga kulisser eller medspelare att dribbla lustigheter med. Det tar ganska många försök innan vi hittar både texten och formen för monologen. Men Majvors rollfigur blir bara roligare och tokigare för varje version. Vi vågar släppa loss. Vi förkastar idéer, vänder på repliker, hittar nya infall. Och utanför fönstret står sommaren i sin glans, men det märker vi knappt. Vi är trollbundna av ”sit down comedian” skapande. Den slutliga monologen bär tillnamnet ”sjätte versionen”. Många timmar efter att projektpengarna tar slut är vi färdiga. Det har hunnit bli höst. (Utdrag ur ännu opublicerad skrift av Ulrika M Hörberg ”Invaliderna. Den Rullstolsbundna teatergruppen.)

Invalidprimadonnas monologer/av Ulrika Hörberg